|
2010-08-23
Hovrätt gör helomvändning: Det
går inte att straffa den som bryter mot ASS regler
I mars i år dömde Hovrätten över Skåne
och Blekinge ett företag att betala företagsbot för
att man inte upprättat någon arbetsmiljöplan och
därmed brutit mot Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.
Nu har samma hovrätt friat en företagare för ett
likadant brott med motiveringen att arbetsmiljölagens straffbestämmelse
bara gäller föreskrifter från Arbetsmiljöverket,
inte föreskrifter utfärdade av Arbetarskyddsstyrelsen.
Redan när Hässleholms tingsrätt förra året
ogillade åtalet mot ägaren till en maskinstation uppstod
viss förvirring. Sedan Hovrätten över Skåne
och Blekinge nu fastställt tingsrättens dom är förvirringen
närmast total: Vad är det som gäller?
- Skulle hovrättens dom stå sig får det väldiga
konsekvenser, konstaterar kammaråklagare Lotten Loberg vid
Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i
Malmö. Efter 1 januari 2001 saknas då lagstöd för
alla fällande domar och strafförelägganden som grundar
sig på regler i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.
Maskinstationsägaren åtalades för att i april 2008
ha låtit utföra byggnadsarbete på sin anläggning
i Vinslöv utan att först ha upprättat en arbetsmiljöplan.
Lotten Loberg yrkade att byggherren skulle dömas till 25 000
kronor i företagsbot för brott mot arbetsmiljölagen.
Hässleholms tingsrätt höll med i sak; det skulle
ha funnits en arbetsmiljöplan och det var byggherren som skulle
ha sett till att en sådan upprättades. Ändå
blev det ingen företagsbot, utan friande dom.
Bestämmelsen om arbetsmiljöplan fanns vid den aktuella
tidpunkten i paragraferna 10 och 11 i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
om byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3. I föreskrifternas
101 § sägs att bland annat paragraferna 10 och 11 utgör
föreskrifter enligt arbetsmiljölagens 4 kapitel 8 §.
Brott mot en sådan föreskrift kan enligt arbetsmiljölagens
8 kapitel 2 § medföra böter.
Men arbetsmiljölagen ändrades 2001, när Arbetarskyddsstyrelsen
och Yrkesinspektionen organiserades om och bytte namn till Arbetsmiljöverket,
så att där enbart talas om föreskrifter meddelade
av Arbetsmiljöverket.
Det tog den åtalade mannens advokat fasta på, och Hässleholms
tingsrätt godtog resonemanget.
Straffbestämmelsen i arbetsmiljölagens 8 kapitel 2 §
avser föreskrifter som meddelats av Arbetsmiljöverket,
skriver tingsrätten i sin dom. "Det finns inte någon
uttrycklig bestämmelse som anger att straffbestämmelsen
även skall avse bestämmelser som har utfärdats av
Arbetarskyddsstyrelsen". Och med den motiveringen friades byggherren.
Kammaråklagare Lotten Loberg hade svårt att förstå
tingsrättens resonemang, och förklarade direkt att hon
tänkte överklaga domen.
- Såväl Arbetarskyddsstyrelsens som Arbetsmiljöverkets
föreskrifter är utfärdade med stöd av arbetsmiljölagen.
Straffbestämmelsen i 8 kapitlet 2 § arbetsmiljölagen
är densamma, nu som då. Det enda som hänt är
att myndigheten organiserats om, och bytt namn, men ingenstans har
det sagts att de gamla föreskrifterna därför ska
sluta gälla.
Efter domen i Hässleholms tingsrätt har det vid flera
liknande rättegångar argumenterats för att arbetsmiljölagens
straffbestämmelse inte gäller föreskrifter som utfärdats
av Arbetarskyddsstyrelsen. Argumentet har dock i samtliga fall avvisats
av domstolarna.
Så sent som 24 mars i år dömde också Hovrätten
över Skåne och Blekinge ett företag som inte upprättat
arbetsmiljöplan att betala företagsbot för brott
mot arbetsmiljölagen. I det fallet hade tingsrätten tidigare
konstaterat att det faktum att Arbetarskyddsstyrelsen uppgått
i och bytt namn till Arbetsmiljöverket saknade betydelse, förfarandet
att inte upprätta en arbetsmiljöplan är fortfarande
straffbelagt. Hovrätten instämde då i den bedömningen.
Samma hovrätt (och samma avdelning på hovrätten)
har nu några månader senare fastställt Hässleholms
tingsrätts friande dom mot maskinstationsägaren/byggherren
i Vinslöv. Arbetsmiljölagens straffbestämmelse ger
enligt sin ordalydelse inget utrymme för att straffa den som
bryter mot föreskrifter meddelade av Arbetarskyddsstyrelsen,
hävdar hovrätten. Det skulle därför strida mot
legalitetsprincipen i brottsbalken att döma någon till
böter för att inte arbetsmiljöplan upprättats.
(Legalitetsprincipen ställer krav på lagstiftningen som
sådan och innebär att straff inte får dömas
ut utan direkt stöd i lag eller annan författning.)
Riksåklagaren, RÅ, har överklagat hovrättsdomen
till Högsta domstolen. I överklagandet påpekar RÅ
att enligt straffbestämmelsen i 8 kapitlet 2 § arbetsmiljölagen
döms den till böter som bryter mot föreskrifter som
har meddelats med stöd av bland annat 4 kapitlet 8 § i
denna lag.
"Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1999:3 har meddelats
med stöd av denna bestämmelse. Det strider därför
inte mot straffbestämmelsens ordalydelse att tillämpa
den vid överträdelser av AFS 1999:3".
En sådan tillämpning kommer heller inte i konflikt med
legalitetsprincipen hävdar RÅ.
Högsta domstolen har ännu inte fattat något beslut
om prövningstillstånd. Skulle inte prövningstillstånd
beviljas, eller Högsta domstolen fastställa hovrättens
dom, väntar kaos.
I de fall åklagare utfärdat strafförelägganden
måste de då undanröja dem. Och de personer som
dömts har skäl att begära resning. Exakt hur många
domar och strafförelägganden det handlar om är svårt
att ange, men en försiktig beräkning visar att det kan
röra sig om ett par hundra. Rättsväsendet lär
i vilket fall stå inför ett jättearbete.
Detsamma gäller för Arbetsmiljöverket. Det finns
fortfarande ett stort antal föreskrifter och allmänna
råd som utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen. Många
av dem är också straffsanktionerade. Med den tolkning
av arbetsmiljölagen som hovrätten gör skulle visserligen
föreskrifterna fortfarande gälla, men ingen skulle kunna
ställas till svars för att bryta mot dem. För att
föreskrifterna, som avsett, ska vara straffsanktionerade tvingas
då Arbetsmiljöverket till ett omfattande revisionsarbete.
Hans Olof Wiklund
© Tema Arbetsmiljö. Citera gärna, men ange källan
|