2010-08-23
Hovrätt gör helomvändning: Det går inte att straffa den som bryter mot ASS regler
I mars i år dömde Hovrätten över Skåne och Blekinge ett företag att betala företagsbot för att man inte upprättat någon arbetsmiljöplan och därmed brutit mot Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.
Nu har samma hovrätt friat en företagare för ett likadant brott med motiveringen att arbetsmiljölagens straffbestämmelse bara gäller föreskrifter från Arbetsmiljöverket, inte föreskrifter utfärdade av Arbetarskyddsstyrelsen.

Redan när Hässleholms tingsrätt förra året ogillade åtalet mot ägaren till en maskinstation uppstod viss förvirring. Sedan Hovrätten över Skåne och Blekinge nu fastställt tingsrättens dom är förvirringen närmast total: Vad är det som gäller?
- Skulle hovrättens dom stå sig får det väldiga konsekvenser, konstaterar kammaråklagare Lotten Loberg vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Malmö. Efter 1 januari 2001 saknas då lagstöd för alla fällande domar och strafförelägganden som grundar sig på regler i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.
Maskinstationsägaren åtalades för att i april 2008 ha låtit utföra byggnadsarbete på sin anläggning i Vinslöv utan att först ha upprättat en arbetsmiljöplan.
Lotten Loberg yrkade att byggherren skulle dömas till 25 000 kronor i företagsbot för brott mot arbetsmiljölagen.
Hässleholms tingsrätt höll med i sak; det skulle ha funnits en arbetsmiljöplan och det var byggherren som skulle ha sett till att en sådan upprättades. Ändå blev det ingen företagsbot, utan friande dom.
Bestämmelsen om arbetsmiljöplan fanns vid den aktuella tidpunkten i paragraferna 10 och 11 i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3. I föreskrifternas 101 § sägs att bland annat paragraferna 10 och 11 utgör föreskrifter enligt arbetsmiljölagens 4 kapitel 8 §. Brott mot en sådan föreskrift kan enligt arbetsmiljölagens 8 kapitel 2 § medföra böter.
Men arbetsmiljölagen ändrades 2001, när Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen organiserades om och bytte namn till Arbetsmiljöverket, så att där enbart talas om föreskrifter meddelade av Arbetsmiljöverket.
Det tog den åtalade mannens advokat fasta på, och Hässleholms tingsrätt godtog resonemanget.
Straffbestämmelsen i arbetsmiljölagens 8 kapitel 2 § avser föreskrifter som meddelats av Arbetsmiljöverket, skriver tingsrätten i sin dom. "Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse som anger att straffbestämmelsen även skall avse bestämmelser som har utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen". Och med den motiveringen friades byggherren.
Kammaråklagare Lotten Loberg hade svårt att förstå tingsrättens resonemang, och förklarade direkt att hon tänkte överklaga domen.
- Såväl Arbetarskyddsstyrelsens som Arbetsmiljöverkets föreskrifter är utfärdade med stöd av arbetsmiljölagen. Straffbestämmelsen i 8 kapitlet 2 § arbetsmiljölagen är densamma, nu som då. Det enda som hänt är att myndigheten organiserats om, och bytt namn, men ingenstans har det sagts att de gamla föreskrifterna därför ska sluta gälla.
Efter domen i Hässleholms tingsrätt har det vid flera liknande rättegångar argumenterats för att arbetsmiljölagens straffbestämmelse inte gäller föreskrifter som utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen. Argumentet har dock i samtliga fall avvisats av domstolarna.
Så sent som 24 mars i år dömde också Hovrätten över Skåne och Blekinge ett företag som inte upprättat arbetsmiljöplan att betala företagsbot för brott mot arbetsmiljölagen. I det fallet hade tingsrätten tidigare konstaterat att det faktum att Arbetarskyddsstyrelsen uppgått i och bytt namn till Arbetsmiljöverket saknade betydelse, förfarandet att inte upprätta en arbetsmiljöplan är fortfarande straffbelagt. Hovrätten instämde då i den bedömningen.
Samma hovrätt (och samma avdelning på hovrätten) har nu några månader senare fastställt Hässleholms tingsrätts friande dom mot maskinstationsägaren/byggherren i Vinslöv. Arbetsmiljölagens straffbestämmelse ger enligt sin ordalydelse inget utrymme för att straffa den som bryter mot föreskrifter meddelade av Arbetarskyddsstyrelsen, hävdar hovrätten. Det skulle därför strida mot legalitetsprincipen i brottsbalken att döma någon till böter för att inte arbetsmiljöplan upprättats.
(Legalitetsprincipen ställer krav på lagstiftningen som sådan och innebär att straff inte får dömas ut utan direkt stöd i lag eller annan författning.)
Riksåklagaren, RÅ, har överklagat hovrättsdomen till Högsta domstolen. I överklagandet påpekar RÅ att enligt straffbestämmelsen i 8 kapitlet 2 § arbetsmiljölagen döms den till böter som bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av bland annat 4 kapitlet 8 § i denna lag.
"Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1999:3 har meddelats med stöd av denna bestämmelse. Det strider därför inte mot straffbestämmelsens ordalydelse att tillämpa den vid överträdelser av AFS 1999:3".
En sådan tillämpning kommer heller inte i konflikt med legalitetsprincipen hävdar RÅ.
Högsta domstolen har ännu inte fattat något beslut om prövningstillstånd. Skulle inte prövningstillstånd beviljas, eller Högsta domstolen fastställa hovrättens dom, väntar kaos.
I de fall åklagare utfärdat strafförelägganden måste de då undanröja dem. Och de personer som dömts har skäl att begära resning. Exakt hur många domar och strafförelägganden det handlar om är svårt att ange, men en försiktig beräkning visar att det kan röra sig om ett par hundra. Rättsväsendet lär i vilket fall stå inför ett jättearbete.
Detsamma gäller för Arbetsmiljöverket. Det finns fortfarande ett stort antal föreskrifter och allmänna råd som utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen. Många av dem är också straffsanktionerade. Med den tolkning av arbetsmiljölagen som hovrätten gör skulle visserligen föreskrifterna fortfarande gälla, men ingen skulle kunna ställas till svars för att bryta mot dem. För att föreskrifterna, som avsett, ska vara straffsanktionerade tvingas då Arbetsmiljöverket till ett omfattande revisionsarbete.

Hans Olof Wiklund

© Tema Arbetsmiljö. Citera gärna, men ange källan