2012-01-20
De flesta rån utförs sent på kvällen och drabbar butiker med ensambemanning
De flesta butiksrånen begås i något av de tre storstadslänen, under vintermånaderna november till och med februari, mellan klockan 18 och 22 och riktar sig mot någon butik som har ensambemanning. Störst risk att utsättas för rån löper videobutiker och butiker som rånats tidigare.

Butiksrån medför ekonomiska förluster. Utsatt personal kan också få både fysiska och psykiska skador. Kunskap om hur butiksrånen ser ut och har utvecklats ger förutsättningar för att förebygga och minska antalet butiksrån, och för att hjälpa dem som riskerar att drabbas.
Därför har handeln (Handelns Arbetsmiljökommitté, Livsmedelshandlarna och Handelns Utvecklingsråd) tagit initiativ till en uppföljande studie av butiksrånen under 2000-talet jämfört med 1980- och 90-talen. Studien har tagits fram av utredarna Madeleine Blixt och Lisa Wallin vid Brottsförebyggande rådet, Brå.
Studien (Butiksrån. Utvecklingen fram till 2010. Brå-rapport 2011:14) visar att en stor del av butiksrånen begås i storstäderna. 75 procent av de anmälda butiksrånen 2008 begicks i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Även antalet rån per 100 000 invånare är fler i storstadsregionerna.
Fler människor innebär också att fler brott begås. Storstäderna ger större anonymitet, vilket skapar fler råntillfällen, och där finns fler butiker. Risken att utsättas för butiksrån var 2008 ungefär 1 procent sett över hela landet. I storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö var risken tre gånger högre.
De flesta butiksrån riktas mot livsmedelshandeln. Följt av kiosker och tobakshandlare, bensinstationer och videobutiker.
Absolut störst risk att utsättas för rån löper videobutiker. Mer än en av tio videobutiker (13,3 procent) rånades under 2008, en fördubbling jämfört med år 2000. Bland livsmedelsbutiker kiosker och tobakshandlare utsattes ungefär fem av hundra för rån år 2008.
En butik som utsatts för rån löper närmare tio gånger högre risk att rånas igen under samma kalenderår. I många fall redan inom en vecka.
Rånen följer ett säsongsmönster. Över 40 procent begås under perioden november-februari. Vintertid innebär mer mörker, färre människor utomhus och mindre risk för upptäckt. Butiksrånen följer också ett tydligt dygnsmönster, ungefär hälften sker mellan klockan 18 och 22 på kvällen.
Vid råntillfället var närmare 60 procent av butikerna ensambemannade, men skillnaderna är stora mellan branscherna. Videobutiker som rånades var i nästan nio av tio fall ensambemannade. Bensinstationer och kiosker var ensambemannade vid tre av fyra rån.
Ett skäl till att många rån begås mot butiker där personal arbetar ensam kan vara att gärningsmännen tror att sådana rån har större chans att lyckas, vilket inte tycks vara fallet enligt Brå-studien.
Beväpning i någon form förekommer vid nästan alla butiksrån. Skjutvapen är vanligast, framför allt bland misstänkta gärningsmän under 25 år. Trots att skjutvapen är så vanligt förekommande är det ovanligt att de används, annat än som tillhygge.
I ungefär en sjättedel av polisanmälningarna från 2008 finns uppgifter om att rånade utsatts för våld, som regel rör det sig om slag och knuffar. Våldet har vid drygt var tionde rån medfört att rånoffret fått någon form av fysisk skada, främst rispor, rodnader, svullnader eller sveda. Polisanmälningarna ger däremot sällan information om huruvida rånoffret skadats psykiskt.
Enligt studien så ger rånen sällan några större summor i utbyte, och värdet av rånbytet har också sjunkit kraftigt från år 2000 till 2008. Andelen butiksrån där man kommit över större summor (över 50 000 kronor) har minskat samtidigt som andelen där bytet är mindre (under 1 000 kronor) har ökat.
De allra flesta butiksrånare, närmare åtta av tio, är under 25 år. Andelen misstänkta ungdomar i åldern 15-20 år har ökat över tid. Under 1980-talet utgjorde de i genomsnitt 29 procent och under 1990-talet 38 procent. År 2008 var 47 procent av de misstänkta 15-20 år.
De rånmisstänkta är nästan uteslutande män, 98,5 procent år 2008. En stor andel av rånarna är också kriminellt belastade, vanligast är att man "åkt dit" för stöld följt av narkotika-, vålds- och trafikbrott.
År 2008 var den vanligaste påföljden för rånarna fängelse. En stor del av de yngre döms till skyddstillsyn. För de allra yngsta, 15-17 år, är ungdomsvård vanligast.
Risken för rån beror på många olika saker. Som att butiken har ett utsatt läge, att insynen är skymd eller att endast få människor passerar utanför. Men det går att förebygga riskerna med en kombination av tämligen enkla åtgärder påpekar rapportförfattarna, och anger Handelns 13-punktsprogram Skydd mot rån i handeln som exempel.
13-punktsprogrammet kan hämtas på www.handelnsarbetsmiljokommitte.se och Brå-rapporten Butiksrån. Utvecklingen fram till 2010 och den sammanfattande foldern kan laddas ned som pdf-er på www.bra.se
I en kommande rapport planerar Brå att närmare beskriva och analysera polisens utredningsarbete och uppklarning av butiksrånen.

Hans Olof Wiklund

© Tema Arbetsmiljö. Citera gärna, men ange källan